Nu är vi hemma efter en på flera sätt ansträngande helg i Luleå. Skolan var ok med både rullstolsmek och korvstoppning av stroke. Men på kvällarna var det kanske värst... när Ingela Pling fick träffa Tant Etty! Tant Etty talade snabbt om vart skåpet skulle stå och det var inget som Pling motsade sig, bara de kunde leka lite?? Visst, sa Etty, häng med här så ska jag visa hur man RIKTIGT leker!! Gissa om de båda K/Carin-a blev glada? Galopp i hall och vardagsrum med diverse känguruskutt kan vara en aningens irriterande efter ett tag. Och stackars Qvarko, 11,5 år, tyckte nog att damerna var aningens påstridiga. Ja, Ingela fick en ny idol i alla fall. Tant Etty står nu överst på listan över kompisar! Detta måste bero på kennelpappa....
Vi tränade lite apport i alla fall, jag fick nya ideer som jag verkligen gillade, men jag ska inte säga vad metoden kallas, för då får jag säkert hela södra Sveriges hundfolk i strupen och anmäls till någon myndighet... Det gick bra i alla fall och både Ingela och jag gillade metoden! Jag lovar! Nu började min lektion igen, vi ses!
6 kommentarer:
Hej hopp i galopp! Etty saknar redan Ingela och letar henne... Quarko tycker att allt är mycket lugnare nu, men jag tror att han uppskattade Ingela, eftersom avledde Ettys uppmärksamhet - när de båda inte gav sig på honom! Träna apporteringen - det gör vi här nere... Kram Carin med familj
Tack för veckan! Vi hade roligt både Ingela och jag. Ha det så bra på kursen i helgen och hoppas också att eftersökshelgen går bra. Fast vad kan den annars göra med en sån stjärna som Etty??
Hehehe.......här nere i södern finns det iallafall några som håller stånd! Lite nyfiken på dina metoder? Mvh Hugo och Kjell
***fnissar hysteriskt åt det där med "södra Sverige på halsen"*** Förresten, hade Myra besvär med skendräktighet?
Neeeej, inga besvär med skendräktighet, förutom den gången hon gick tom efter parning. Har Glada problem?
Och angående apporteringen, jag sätter henne mellan benen, stryker och är lugn, stoppar in apporten i munnen på henne och håller igen munnen på henne samtidigt som jag belönar och säger "Håll fast". Om hon trasslar och försöker spotta ut så vrider jag om lite på halsbandet så det blir lite obehagligt och släpper så fort hon håller stilla igen. Så säger jag "loss" och tar ut apporten och ingen belöning efter, hon är ju duktig när hon håller fast, inte när hon sitter utan något i munnen. Jag måste säga att jag har lite problem med det moraliska i vridandet av halsbandet, gillar det inte riktigt, men jag har tur då hon faktiskt hållt fast fint hela tiden så jag inte behövt vara obehaglig!! Det bästa är att hon själv köper den här modellen helt och kommer gärna till mig utan obehag för apporten. Jag antar att om man bara är rättvis och svart eller vit så köper de det mesta, om de inte är lapska så klart!
Jag tänkte att det är den modellen. Ja, fungerar det så ok. Glada har lärt sig hålla fast apporten på annat sätt dock. ;-) Nja, besvär, men hon är lite loj, återigen pipig och gnällig på kvällarna, bäddar och gräver i golvet och står i. Det senaste nu var att hon bar omkring på en pipleksak...och denna "valp" hittade jag i min säng på morgonen...Nå, valpen är borta nu och hon får int gräva inomhus...få se om hon lugnar ner sig...
Skicka en kommentar