söndag 8 mars 2009

Träning och ångest

Idag lyckades jag faktiskt få med mig min kära sambo ut och träna. Fantastiskt roligt. Vi har turen att bo riktigt nära skogen så jag packade bara väskorna och hjälpte till att klä Olle så gick vi 40 meter till A-station. Snabbt och enkelt och precis lagom svårt för Ingela. Nu hade jag planerat träningen lite bättre och då blir också resultatet därefter. Tobbe och Olle blev kvar på A så gick jag och pinglan ut. Allt var som det ska vara på tävling, dvs något att ligga på, uppbindningsvajer (jag vet, stavningen!), vatten i skål och gott godis, idag bestående av korv och Caesar hundmat*2. Skicken var bara 100 meter långa och delvis synliga. Första skicket till A gitt bra, snabb och fin start. Från Tobbe till mig på B var det heller inga problem. Sen hade hon lite svårt med att starta från mig och springa till Tobbe, han fick komma och visa sig en-två gånger, men sen funkade det. Vi körde 10 skick och jag vill köra lika dant som idag säkert en 3-5 tillfällen till innan vi gör några som helst förändringar. Kanske någon förlängning eller -kortning, men inga längre grundsträckor ännu på ett tag. Jag vill att hon inte ska ha några som helst tveksamheter till VAD hon ska göra innan jag börjar försvåra. Tids nog kan vi träna sträckor och liggtider. Till en början vill jag bara att hon ska veta vad hon ska göra. Efter rapporten körde jag lite träning på gatan här utanför också. Ingela har haft lite dålig position i fria följet på sistone, främst under de lite längre transporterna. Men idag tog jag fram klickern och belönade rätta positioner och jag tycker det verkade funka bra. Sen har jag börjat ta tag i platsliggningen lite mer på allvar. Idag låg hon ungefär 1,5-2 minuter bra, så det går framåt. Det är bara så tråååååkigt. Men fullständigt nödvändigt. Men det är nog ännu tråkigare att träna framförgåendet. Jag är nog inte ensam om att tycka detta för det är egentligen inte alls ett så svårt moment, men det är sällan man ser 10:or på tävlingarna. Kanske mer 5:or, 6:or.

Vi upptäckte också att walki-talkisarna vi har är helt hjärndöda. Funkar inte alls. Så vi gick upp till grannen som är återförsäljare för mobiler, komradiosar och dylikt, och frågade om han hade några begagnade jaktradioapparater. Han skulle kolla efter och jag hoppas verkligen han har så vi kan köpa. Ska vi köpa nya kostar de billigaste ca 1700:- och det var för EN enhet. Kommer inte på fråga. Men något som funkar bättre än det jag har måste jag bara införskaffa.

I morgon bär det av till Gällivare igen och jag börjar få ångest för skolan. Jag har en massa inlämningsuppgifter men får inget ur händerna! Hopplöst. Måste snart ta tag i detta.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Kul att du fick med Tobbe på träning......mistänker dock att det kommer att kosta =)) ha ha!!

Tredje gången gillt säger man väl, Ingela kommer garanterat att få riktigt bra och genomtänkt rapportträningen. Vi har ju hunnit testa både det ena och det andra, vissa riktigt dåliga lösningar och andra riktigt klockrena......Träna på nu är det nära till att vi flyttar hem =)

Maria sa...

Har jag missat något? Klicker!?
Skratt!! Skämt åsido! Jag har börjat ovändas jag också...tror jag. Jag började försöka klicka in vovvarna idag. Får se hur jag får till det framgent. Har varit på appellplan både igår och idag men det har inte gått bra. 0 koncentration. Pipig och lite mer ljudkänslig. Krafsar ihop alla mattor. Men vi väntar löp närsomhelst så det är väl hormoner som spökar. Trodde hon skulle börja i slutet på feb så...Suck! Tråkigt! Jag som hoppats på att vi skulle kunna starta i Lydnadsklass 1 i början på april. Men vi får väl vänta....
Appellen tänkte jag vi skulle testa till sensommaren, hösten.
Nu vet jag inte vad vi ska hitta på när hon är såå tråkig. Kanske lite grundfärdigheter i klicker kanske, spår, upplet.......