Usch vad dålig jag har varit på att skriva den senaste tiden. Men tiden och motivationen har saknats. Däremot inte motivationen att träna. De senaste dagarna har jag tränat ganska flitigt. Både med hemkomna Jenny och sen även Jossan och Naiko. Har även varit och kört en gång med Anna-Lena och Qiller.
Fria följet har börjat kännas ganska bra. Fortfarande är hon splittrad och lite svajig men det tar sig. Koncentrationen är bra om inget drastiskt händer runt ikring. Läggandet funkar också fint, snabba lägganden och hon ligger kvar. Platsliggningen har jag börjat nosa på nu. Det är faktiskt bara två månader kvar till beräknad appellstart. Jag har tränat själv utanför på gatan tidigare och då har hon legat bra på kanske 10--15 meters avstånd och runt två minuter. Nu var det på konsumparkeringen med annan hund bredvid och då var det svårt. Hon låg men var väldigt fladdrig i huvudet och blicken. Mycket att titta på och det kändes bara som en tillfällighet att hon låg kvar, så detta blir ett projekt att ta tag i. Skallet däremot har lossnat! Nu är hon inte alls lika fysisk då hon vet vad hon ska göra. Jag vill inte ha henne fot då jag tränar detta utan har henne framför och skäller mot mig (eller bollen...). Hon kommer väldigt nära men hon hoppar inte längre, eller inte så mycket i alla fall. Krypet tränar vi på inne. Vi tränar inte så mycket framåt utan bara något steg och sen att flytta efter i vinklar och även bakåt, allt för att hon ska lära sig hitta positionen tidigt, att det är det som är det viktiga. Som synes har vi mycket att göra, vissa dagar känns det bra, andra mindre. I går var vi och tränade, jag , Jossan och Jenny. Då kändes det mindre bra. Hon blev stressad när Jenny skulle testa "backa" och det känns aldrig kul. Då fick hon också svårt helt plötsligt att starta och avsluta lek, eller mest avsluta får jag väl säga. Var och smånafsade i stocken hela tiden och jag tycker ändå att jag är hård på det hemma. Men man ser heller inte allt man gör eller inte gör. Därför är det bra att träna tillsammans så ofta det går. Bara att ta nya friska tag! Sen får vi hoppas att Ingela får lite nya småsläktingar hos KM och KP, det var dags för ultraljud i går! Spännande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar