Spår

Äntligen har det kommit lite värme hit. Igår var vi ute i trädgården hela dagen, jag ungarna och hundarna. Gräsmattan klipptes och det behövdes verkligen. Lite träning hann jag också med. Fria följet går bättre och bättre. Hon har finkontakt under transporterna nu men släpper blicken i svängarna. Kanske inte så konstigt egentligen. Jag körde också några inkallningar och hon är rätt cool faktiskt. Jag satte henne uppe på gräsmattan mitt emellan ungarnas pool och sandlådan. Helt plötsligt hör jag hur Olle fnittrar och ser att han springer bort från Ingela. Hon sitter helt stilla och fokuserar på mig. När hon sen kommer in till min sida ser jag att hon är alldeles blöt på ryggen. Olle hade alltså hällt sin bytta med vatten över henne då hon satt och väntade på inkallningen och hon hade inte rest sig. Hehe, det är bra med ungar, snacka om störningsträning!
I helgen så var Jenny och Pilo hemma så i söndags drog vi iväg ut i skogen på spårträning. Vi kände att vi båda behöver träna en hel del där. Resultatet blev både väntat och oväntat. Ingela följde sitt spår fint, hon har haft lite problem att hon har gått av spåret, men när det nu var Jenny som traskat framför henne var det inga problem. Däremot fick hon inte med sig en enda pinne. Tre och slut låg det och inte en enda tog hon. Ja ja. Vi gick en pinnstig efteråt och den gick bra. Men som sagt, på tävling får man inga poäng för att hunden följt spåret, pinnarna ska med också. För Jenny så blev det 50% pinnar med tillbaka. En under spåret missade han och så slutet. Annars spårar han fint, mycket mer koncentrerat än Ingela, som fortfarande slår ganska mycket över spåret. Sen hade vi hundsnack i någon timme efter spåret också, bortsett från den timme vi väntade på att spåret skulle ligga. Underbart!
Idag tänktejag ta med ungarna till lubben en snabbis och träna med Ingela. De tycker att det är rätt kul där, jag vet inte varför, men det kan bero på att de alltid lyckas luska reda på några kakor eller drickor. Den KAN ha med det att göra men jag är inte säker...